RIKSDAGSORDNINGEN/THE RIKSDAG ACT(1974:153)

KAPITEL/CHAPTER 1-3

Ändring införd: t.o.m. SFS 2000:1062

1 kap. Riksmöten

1 § Ordinarie val till riksdagen hålles i september. Om tid för

extra val är föreskrivet i 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 §

regeringsformen.

2 § Riksdagen samlas efter riksdagsval till riksmöte på tid som

anges i 3 kap. 5 § regeringsformen.

Under år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds nytt

riksmöte på dag i september som riksdagen på förslag av

riksdagsstyrelsen fastställt vid föregående riksmöte.

Har tillkännagivande om extra val gjorts före den fastställda

dagen, skall nytt riksmöte enligt andra stycket inledas endast

om riksdagen med anledning av valet samlas före juni månads

utgång.

Riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.

Lag (2000:418).

Tilläggsbestämmelse

1.2.1 har upphävts genom lag (1976:219).

3 § har upphävts genom lag (1994:1472).

4 § har upphävts genom lag (1994:1472).

Tilläggsbestämmelse

1.4.1 har upphävts genom lag (1992:86).

5 § Vid första sammanträdet med kammaren under riksmöte

föredrages berättelse av riksdagens valprövningsnämnd om

granskning av bevis om val av ledamöter och ersättare.

Berättelse om granskning av bevis som inkommer under riksmöte

föredrages så snart det kan ske.

Vid första sammanträdet anställes upprop. Därefter väljes

talman och vice talmän i fall som angives i 8 kap. 1 §.

Tilläggsbestämmelse

1.5.1

Kammarens första sammanträde under ett riksmöte börjar klockan

11.

Kammarkansliet skall om möjligt, skriftligen eller

telegrafiskt, underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för

det första sammanträdet.

6 § Riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med kammaren

senast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar därvid

på talmannens hemställan riksmötet öppnat. Vid förfall för

statschefen förklarar talmannen riksmötet öppnat. Vid

sammanträdet avgiver statsministern regeringsförklaring, om

icke särskilda skäl föranleder annat. Talmannen fastställer

efter samråd med vice talmännen ordningen för detta

sammanträde. Lag (1994:1472).

Tilläggsbestämmelse

1.6.1

Sammanträdet för riksmötets öppnande äger rum klockan 14 den

första dagen under riksmötet, om icke talmannen bestämmer annan

tidpunkt.

7 § Talmannen eller, i hans eller hennes ställe, vice talman

leder riksdagens arbete.

Riksdagsstyrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet,

leder riksdagsförvaltningen samt beslutar i ärenden av större

vikt rörande riksdagens internationella kontaktverksamhet.

Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande samt tio

andra ledamöter som riksdagen utser inom sig för riksdagens

valperiod.

De partigrupper i riksdagen som motsvarar partier med minst

fyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val till

riksdagen utser vardera en särskild företrädare som skall

samråda med talmannen om arbetet i kammaren i enlighet med

bestämmelser i denna riksdagsordning. Lag (2000:418).

Tilläggsbestämmelser

1.7.1

Riksdagsstyrelsen sammanträder på kallelse av talmannen.

Lag (2000:418).

1.7.2

Riksdagen utser en personlig ersättare för varje vald ledamot

av riksdagsstyrelsen. Varje partigrupp utser en personlig

ersättare för sin särskilda företrädare.

Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda dörrar. Vill

styrelsen inhämta upplysningar av någon som ej tillhör

styrelsen, får den kalla honom eller henne till sammanträde. De

vice talmännen, de av de särskilda företrädarna för

partigrupperna som inte är ledamöter av styrelsen samt

kammarsekreteraren får delta i styrelsens överläggningar.

Lag (2000:418).

1.7.3 har upphävts genom lag (2000:418).

8 § Riksdagsledamot kan efter prövning erhålla ledighet från

sitt uppdrag. Beviljas ledamot ledighet för en tid av minst en

månad, skall hans uppdrag under den tid han är ledig utövas av

ersättare.

Tilläggsbestämmelse

1.8.1

Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall

innehålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan skall avse

ledighet under viss tid.

Ansökan prövas av talmannen, om den gäller ledighet under

kortare tid än en månad, och av riksdagen om den gäller för

längre tid. Ansökan som görs under längre uppehåll än en månad

i kammarens arbete prövas dock av talmannen, även om den gäller

ledighet för en månad eller längre tid. Lag (1994:1472).

9 § När ersättare skall inträda på grund av föreskrift i

regeringsformen eller 8 § i detta kapitel, skall talmannen

kalla ersättaren till tjänstgöring. Talmannen skall därvid

iakttaga den ordning mellan ersättarna som har bestämts enligt

lag om val till riksdagen. Om särskilda skäl föranleder det,

får dock talmannen frångå den sålunda bestämda ordningen.

Tilläggsbestämmelse

1.9.1

Ersättare som skall utöva uppdrag som riksdagsledamot skall

erhålla skriftligt bevis härom. Beviset skall angiva vilken

ledamot som ersättaren träder i stället för och tiden för

förordnandets början och slut. Bevis om slutdagen kan utfärdas

särskilt.

Talmannen skall för kammaren tillkännagiva när ersättare träder

i ledamots ställe och när ledamot återtager sin plats.

10 § Om riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag fortsätter

tjänstgörande ersättare att utöva sitt uppdrag till dess ny

ledamot har utsetts. Lag (1975:1346).

11 § Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt

intresse för verksamheten i kammaren, utskotten och EU-nämnden.

Ordförandekonferensen består av talmannen som ordförande samt

utskottens och EU-nämndens ordförande. Lag (2000:418).

2 kap. Kammarsammanträden

1 § Talmannen leder kammarens sammanträden. Han får vid

överläggning i ämne som är upptaget på föredragningslistan icke

yttra sig i sakfrågan.

2 § Vid förfall för talmannen leder vice talman sammanträde.

Har samtliga vice talmän förhinder, ledes sammanträdet av den

av de närvarande ledamöterna som längst tid har varit ledamot

av riksdagen. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika

länge, har den äldste av dem företräde. Detsamma skall gälla,

innan talman och vice talmän har valts.

Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens

yttranderätt skall tillämpas också på annan som leder

sammanträde med kammaren.

3 § För varje ledamot skall finnas särskild plats i plenisalen.

Tilläggsbestämmelse

2.3.1

Ledamöterna tager plats i plenisalen valkretsvis. Särskilda

platser skall finnas för talmannen och vice talmännen samt för

statsråden.

4 § Sammanträde med kammaren är offentligt. Dock kan

sammanträde hållas inom stängda dörrar, om det påkallas av

hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet

till annan stat eller mellanfolklig organisation. Därom

beslutar riksdagen. Skall regeringen vid sammanträde lämna

riksdagen meddelande, kan även regeringen förordna om stängda

dörrar.

Ledamot eller tjänsteman i riksdagen får ej obehörigen yppa vad

som har förekommit vid sammanträde inom stängda dörrar.

Riksdagen kan dock besluta att för särskilt fall helt eller

delvis upphäva tystnadsplikten.

Tilläggsbestämmelser

2.4.1

I plenisalen skall finnas särskilda platser för åhörare.

Åhörare som uppträder störande kan genast utvisas. Om oordning

uppstår bland åhörare, kan talmannen utvisa samtliga åhörare.

Besökare till åhörarläktaren skall på anmodan avlämna

ytterkläder och väskor samt föremål, som kan användas för att

störa ordningen i plenisalen, för förvaring under besöket på

åhörarläktaren i för ändamålet avsedda utrymmen. Den som inte

efterkommer sådan anmodan får vägras tillträde till

åhörarläktaren.

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om

säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och

utskott.

Ytterligare bestämmelser om tillträde till åhörarläktaren finns

i 34 och 36 §§ lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen.

Lag (1988:143).

2.4.2 har upphävts genom lag (2000:418).

5 § Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen när icke

annat är föreskrivet i regeringsformen eller riksdagsordningen.

Av kallelsen skall framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum

vid vilket utskottsbetänkande får tas upp till avgörande.

Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18

dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om

synnerliga skäl föreligger, får kallelsen dock anslås senare. I

sådant fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av

riksdagens ledamöter medgiver det. Lag (1994:1472).

Tilläggsbestämmelser

2.5.1

Kallelse till sammanträde bör om möjligt införas i en eller

flera dagliga tidningar. Avses att sammanträde skall fortsätta

efter klockan 19, skall talmannen före klockan 17

sammanträdesdagen underrätta kammaren muntligen och genom

anslag. Lag (1994:1472).

2.5.2

När val skall förrättas, angives detta särskilt i kallelsen.

Lag (1994:1472).

6 § Talmannen beslutar efter samråd med riksdagsstyrelsen vilka

uppehåll i kammarens arbete om en vecka eller längre tid som

skall förekomma under pågående riksmöte.

Har regeringen förordnat om extra val, kan talmannen på begäran

av regeringen besluta att uppehåll skall göras i kammarens

arbete under återstoden av valperioden.

Talmannen kan besluta att avbryta uppehåll i kammarens arbete.

Sådant beslut skall fattas om regeringen eller minst

etthundrafemton av riksdagens ledamöter begär det.

Om uppehåll i kammarens arbete avbryts på begäran av regeringen

eller etthundrafemton av riksdagens ledamöter skall talmannen,

om begäran innehåller ett sådant önskemål, kalla kammaren till

sammanträde inom tio dagar från det att begäran framställdes.

Lag (2000:418).

Tilläggsbestämmelse

2.6.1

Kammarkansliet skall skriftligen underrätta riksdagsledamöterna

om tidpunkten för första sammanträdet med kammaren när uppehåll

i kammararbetet avbryts. Lag (1994:1472).

7 § Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta

föredragningslista över alla på kammarens bord vilande ärenden.

Undantag får göras för ärende som antages bli behandlat inom

stängda dörrar. Av föredragningslistan skall framgå om

sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkande

får tas upp till avgörande. Vid sammanträdet skall talmannen

föredraga ärendena i den ordning vari de har tagits upp på

föredragningslistan. Med ärende jämställes val som skall

förrättas vid sammanträdet. Lag (1984:1031).

Tilläggsbestämmelser

2.7.1

Yrkande om folkomröstning i grundlagsfråga, förslag till ny

statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring föres upp

som första punkt på föredragningslistan. Förekommer mer än ett

sådant ärende, tages de upp i den ordning vari de nu har

angivits. I övrigt tages ärendena upp i följande ordning, om

icke talmannen bestämmer annat:

1. val,

2. propositioner samt skrivelser från regeringen med

redogörelse för viss verksamhet,

3. förslag och redogörelser från andra riksdagsorgan än

utskott,

4. motioner,

5. utskottsbetänkanden i den ordning utskotten angives i

tilläggsbestämmelse 4.2.1. Lag (1979:934).

2.7.2

Anteckning göres om att ärende avses att bordläggas, hänvisas

till utskott eller avgöras. Har utskott eller talmannen

hemställt att ärende skall avgöras efter endast en

bordläggning, anmärkes det särskilt. Lag (1993:1596).

2.7.3

Om anteckning på föredragningslistan för särskilda fall

föreskrives i tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 3.6.1, 5.1.3 och

6.1.2. Lag (1995:1678).

2.7.4

Föredragningslistan skall före varje sammanträde anslås i

plenisalen och i övrigt finnas tillgänglig på sätt talmannen

bestämmer. Lag (1993:1596).

8 § Beslut att sammanträde skall avslutas eller att uppehåll

skall göras i pågående sammanträde fattas av kammaren utan

föregående överläggning.

9 § Talmannen ställer proposition till beslut. Finner han

yrkande strida mot grundlag eller mot riksdagsordningen, skall

han, med angivande av skäl, vägra proposition. Begär kammaren

ändå proposition, skall talmannen hänvisa frågan till

konstitutionsutskottet för avgörande. Proposition får ej vägras

på vad utskottet har förklarat icke strida mot grundlag eller

mot denna riksdagsordning.

Vad som sägs i första stycket om prövning av propositions

grundlagsenlighet gäller ej fråga huruvida 2 kap. 12 § tredje

stycket regeringsformen är tillämpligt i fråga om visst

lagförslag. Lag (1979:934).

10 § Vid sammanträde får varje ledamot och varje statsråd, med

de undantag denna riksdagsordning föreskriver, fritt yttra sig

i alla frågor som är under behandling och om lagligheten av

allt som tilldrager sig vid sammanträdet.

Statschefen kan avgiva ämbetsförklaring inför kammaren.

Talmannen kan efter samråd med de särskilda företrädarna för

partigrupperna besluta att debatt utan samband med annan

handläggning får äga rum vid sammanträde med kammaren. Sådan

debatt får begränsas till att avse särskilt ämne eller delas in

i avsnitt efter ämne. Lag (2000:418).

Tilläggsbestämmelse

2.10.1

Meddelande om debatt enligt 10 § tredje stycket skall tagas upp

på föredragningslistan till det sammanträde då debatten skall

äga rum.

11 § Ingen får vid sammanträde deltaga i behandlingen av ärende

som personligen rör honom eller någon honom närstående.

Statsråd får dock deltaga i överläggningen i ärende angående

hans tjänsteutövning.

12 § Ingen får vid sammanträde uttala sig otillbörligt om annan

eller begagna personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i

ord eller handling uppträda på sätt som strider mot god

ordning. Den som har ordet skall begränsa sitt anförande till

det ämne som behandlas.

Bryter någon mot vad som föreskrives i första stycket och

rättar han sig ej efter talmannens erinran, får talmannen taga

från honom ordet för pågående överläggning.

13 § Talmannen skall samråda med de särskilda företrädarna för

partigrupperna om uppläggningen av kammarens överläggningar.

Lag (2000:418).

14 § Riksdagen kan i tilläggsbestämmelse till denna

riksdagsordning föreskriva begränsning av antalet anföranden

som en talare får hålla under överläggningen i en fråga och av

tiden för varje anförande. Därvid får skillnad göras mellan

olika kategorier av talare, såsom statsråd och företrädare för

majoritet eller minoritet i utskott eller för partigrupp, samt

mellan talare som har efterkommit anmodan av talmannen om

förhandsanmälan inför en överläggning och talare som har

underlåtit det.

Begränsning i yttranderätten som sägs i första stycket kan på

förslag av talmannen beslutas också särskilt i samband med

överläggningen i viss fråga. Beslutet fattas utan föregående

överläggning.

Vid tillämpningen av denna paragraf skall alltid iakttagas att

envar som vill yttra sig i en fråga därvid får tala i fyra

minuter. Lag (1998:734).

Tilläggsbestämmelser

2.14.1

Den som önskar ordet vid överläggning i kammaren skall såvitt

möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen

före det sammanträde då överläggningen skall inledas. Sådan

anmälan skall uppta den beräknade tiden för anförandet.

Anförande från ledamot som underlåtit förhandsanmälan får ej

överstiga fyra minuter, om inte talmannen finner skäl att medge

längre tid.

Nytt anförande från den som tidigare haft ordet vid

överläggningen i en viss fråga får inte överstiga två minuter.

Vad som föreskrives i första, andra och tredje styckena skall

ej tillämpas när interpellation eller fråga besvaras. Lag

(1998:734).

2.14.2

Talmannen bestämmer efter samråd med de särskilda företrädarna

för partigrupperna om tiden för anförande i särskilt anordnad

debatt utan samband med annan handläggning. Lag (2000:418).

15 § Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före

överläggningen i en viss fråga har anmält att de vill yttra

sig. De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i den

ordning de har anmält sig.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket kan statsråd som

inte föranmält sig få ordet för ett anförande. Med talmannens

medgivande kan statsråd och ledamot få ordet för genmäle till

annan talare. Lag (1998:734).

Tilläggsbestämmelser

2.15.1

Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan kan

statsråd som inte tidigare haft ordet vid överläggningen i en

viss fråga få ordet för ett anförande om högst tio minuter.

Talmannen kan oberoende av talarordningen ge ordet till

statsråd eller ledamot för genmäle som innehåller upplysning

eller rättelse med anledning av föregående talares anförande

eller bemötande av angrepp från dennes sida. Tiden för genmäle

får ej överstiga två minuter, om talmannen inte av särskilda

skäl medger en utsträckning till fyra minuter. Varje talare kan

få avge två genmälen på samma huvudanförande. Har talmannen

redan beviljat talare rätt till genmäle får denne yttra sig

innan statsråd håller ett anförande. Lag (1998:734).

2.15.2

Oberoende av talarordningen får ledamot under överläggningen i

en fråga instämma med föregående talare utan att angiva skäl.

2.15.3 har upphävts genom lag (1998:734).

2.15.4

Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin

plats i plenisalen. Talmannen får dock anvisa annan plats i

plenisalen från vilken talare skall yttra sig. Lag (1994:1472).

16 § Vid sammanträde föres fullständigt protokoll. Ingen får

tala utanför protokollet. Vid justering av protokoll får beslut

ej ändras.

Kammarens protokoll samt de handlingar som anses böra ingå i

bihanget till detta protokoll skall utgivas av trycket, om de

ej enligt vad som föreskrives särskilt skall hållas hemliga.

Tilläggsbestämmelser

2.16.1

Yttrande vid sammanträde skall upptecknas och utan dröjsmål

göras tillgängligt på kammarkansliet. Har talaren ej gjort

anmärkning mot uppteckningen senast klockan 12 den tredje

vardagen, lördagar oräknade, efter sammanträdet, anses han ha

godkänt den. Om talaren justerar uppteckningen, bör han på den

anteckna sitt namn eller sin signatur. Lag (1989:1059).

2.16.2

Protokoll justeras av kammaren på femte vardagen efter

sammanträdet, om riksdagen sammanträder då, och annars vid

närmast följande sammanträde.

Protokoll som icke enligt bestämmelserna i första stycket kan

justeras inom en månad, justeras vid den tidpunkt som talmannen

bestämmer. Protokollet justeras inför de ledamöter som är

närvarande.

Vid justeringssammanträde kan ledamot begära beriktigande av

protokollet i fråga om yttrande som annan ledamot har godkänt

enligt 2.16.1. Lag (1994:1472).

 

RIKSDAGSORDNINGEN 3-4 KAPITLET

RIKSDAGSORDNINGEN 5-6 KAPITLET

RIKSDAGSORDNINGEN 7-10 KAPITLET

Information och lagar om Sveriges statsskick

Startsida

Startpage

 

Last updated at 2002.03.18