KOMMUNALLAGEN(1991:900)

KAPITEL 1-3

Ändring införd: t.o.m. SFS 2000:889
 

1 kap. Indelning, medlemskap

Indelning i kommuner och landsting m.m.

1 § Sverige är indelat i kommuner och landsting.

Dessa sköter på den kommunala självstyrelsens grund de

angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda

föreskrifter.

2 § Varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är

särskilt föreskrivet.

3 § Föreskrifter om indelningsändringar finns i lagen

(1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och

landsting.

Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller

krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos

kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under

krig eller krigsfara m.m. Lag (1997:550).

Medlemskap

4 § Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen,

äger fast egendom i kommunen eller är taxerad till

kommunalskatt där.

Medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom

landstinget.

2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter

Allmänna befogenheter

1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana

angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till

kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och

som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett

annat landsting eller någon annan.

2 § Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika,

om det inte finns sakliga skäl för något annat.

3 § Kommuner och landsting får inte fatta beslut med

tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om

det inte finns synnerliga skäl för det.

4 § Om kommunernas och landstingens befogenheter och

skyldigheter på vissa områden finns det särskilda föreskrifter.

5 § Om kommunernas och landstingens rätt att meddela

föreskrifter och att för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt

finns det föreskrifter i regeringsformen.

6 § Stockholms läns landsting får ha hand om sådana

angelägenheter inom en del av landstinget som kommunerna där

egentligen skall sköta, om det finns ett betydande behov av

samverkan och detta inte kan tillgodoses på något annat sätt.

Särskilt om näringsverksamhet m.m.

7 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den

drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla

allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i

kommunen eller landstinget.

8 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att

allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.

Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får

lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.

Kommunalt partistöd

9 § Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat

stöd (partistöd) till de politiska partier som är

representerade i fullmäktige.

Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara

representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det

att representationen upphörde. Lag (1991:1774).

10 § Fullmäktige skall besluta om partistödets omfattning och

formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det

otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti.

Om det med stöd av 4 kap. 30 § har anställts en politisk

sekreterare för de förtroendevalda i ett parti, skall detta

beaktas när stödet bestäms. Lag (1995:297).

3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och

verksamhetsformer

Fullmäktige

1 § I varje kommun och i varje landsting finns det en

beslutande församling: kommunfullmäktige i kommunerna och

landstingsfullmäktige i landstingen.

Nämnder

2 § Kommunfullmäktige skall tillsätta en kommunstyrelse och

landstingsfullmäktige en landstingsstyrelse.

Närmare föreskrifter om styrelsen finns i 6 kap. 1-6 §§.

3 § Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen

behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter

enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt.

3 a § Kommuner och landsting får genom en gemensam nämnd

fullgöra uppgifter enligt 3 §.

En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt

särskilda författningar skall finnas en eller flera nämnder i

varje kommun eller landsting. Sådana uppgifter som kommun-

eller landstingsstyrelsen har enligt lagen (1994:1720) om

civilt försvar får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd.

En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande

kommunerna eller landstingen och ingår i denna kommuns eller

detta landstings organisation. Lag (1997:550).

3 b § Vad som gäller för en nämnd enligt denna lag skall, om

inget annat sägs, även gälla en gemensam nämnd. Lag (1997:550).

3 c § En gemensam nämnds behörighet och befogenhet skall

närmare preciseras i en överenskommelse mellan de berörda

kommunerna och landstingen. Lag (1997:550).

4 § Fullmäktige skall, om inte något annat är särskilt

föreskrivet, bestämma nämndernas verksamhetsområden och

inbördes förhållanden. Fullmäktige får därvid besluta

1. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i

hela kommunen eller landstinget,

2. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter

för en del av kommunen eller landstinget,

3. att en nämnd skall ha hand om verksamheten vid en eller

flera anläggningar,

4. att en nämnd skall vara underställd en annan nämnd, och

5. att en nämnd skall vara gemensam med en annan kommun eller

ett annat landsting. Lag (1997:550).

5 § En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller

skyldigheter för kommunen eller landstinget i ärenden där

nämnden företräder kommunen eller landstinget som part.

En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning

föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv

bedriver.

6 § Om utskott, nämndberedningar, partssammansatta organ och

självförvaltningsorgan finns det särskilda föreskrifter i denna

lag. Lag (1994:690).

Fullmäktigeberedningar

7 § För beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av

ärenden som skall avgöras av fullmäktige får fullmäktige

inrätta fullmäktigeberedningar. En sådan beredning skall bestå

av en eller flera förtroendevalda.

Revisorer

8 § För granskning av den verksamhet som bedrivs inom en nämnds

verksamhetsområde och av en fullmäktigeberedning skall det

finnas revisorer.

Närmare föreskrifter om revisorer finns i 9 kap.

Fullmäktiges uppgifter

9 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet

eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget,

främst

1. mål och riktlinjer för verksamheten,

2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,

3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,

4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,

5. val av revisorer och revisorsersättare,

6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,

7. årsredovisning och ansvarsfrihet, samt

8. folkomröstning i kommunen eller landstinget.

Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag

eller i andra författningar. Lag (1994:690).

10 § Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges

ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av

ärenden. Ärenden som anges i 9 § första stycket eller som

enligt lag eller annan författning skall avgöras av fullmäktige

får dock inte delegeras till nämnderna.

Föreskrifter om delegering av ärenden inom en nämnds

verksamhetsområde finns i 6 kap. 33-38 §§.

11 § Om rätt för kommuner och landsting att uppdra

beslutanderätten i vissa anställningsfrågor till en

sammanslutning av kommuner eller landsting finns det

föreskrifter i kommunala delegationslagen (1954:130).

12 § I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars

beviljas får fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomföra en

viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller andra

generella beslut om verksamheten som fullmäktige har

fastställt, om inte något annat följer av lag.

Nämndernas uppgifter

13 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i

frågor som de enligt lag eller annan författning skall handha.

Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat

till dem.

14 § Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för

att fullmäktiges beslut verkställs.

15 § Nämnderna skall redovisa till fullmäktige hur de har

fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem

med stöd av 10 § första stycket och 12 §.

Fullmäktige skall besluta om omfattningen av redovisningen och

formerna för den.

Kommunala företag

16 § Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige

lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars

handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett

aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell

förening, en stiftelse eller en enskild individ.

Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får

dock enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om

det finns stöd för det i lag.

Om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa

kommunala företag finns bestämmelser i 1 kap. 9 §

sekretesslagen (1980:100). Lag (1994:691).

17 § Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 § lämnar

över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där

kommunen eller landstinget innehar samtliga aktier, skall

fullmäktige

1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,

2. utse samtliga styrelseledamöter,

3. se till att fullmäktige får yttra sig innan sådana beslut i

verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av

större vikt fattas.

Fullmäktige skall också utse minst en lekmannarevisor i

aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt

innehar samtliga aktier.

Vad som anges i första stycket gäller, när kommunen ensam eller

landstinget ensamt bildar en stiftelse för en kommunal

angelägenhet. Fullmäktige skall även utse minst en revisor i en

sådan stiftelse.

Till lekmannarevisor i aktiebolaget eller revisor i stiftelsen

skall fullmäktige utse någon av de revisorer eller

revisorsersättare som enligt 9 kap. 1 § valts för granskning av

styrelsen och övriga nämnders verksamhet. Lag (1999:621).

18 § Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till

ett bolag eller en förening där kommunen eller landstinget

bestämmer tillsammans med någon annan, skall fullmäktige se

till att den juridiska personen blir bunden av de villkor som

avses i 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till

andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i

övrigt.

Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med

någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.

I fråga om sådana juridiska personer som avses i första och

andra styckena och som inte omfattas av 1 kap. 9 §

sekretesslagen (1980:100), skall fullmäktige verka för att

allmänheten skall ha rätt att ta del av handlingar hos

företaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars

offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och

sekretesslagen. Lag (1993:1295).

19 § Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av

en kommunal angelägenhet till någon annan än som avses i 17 §

skall fullmäktige se till att kommunen respektive landstinget

tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp

verksamheten. Lag (1994:690).

Kommunalförbund

20 § Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna

över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund.

Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har

antagits av förbundsmedlemmarna eller vid den senare tidpunkt

som anges i förbundsordningen. Lag (1997:550).

21 § Om inget annat sägs eller följer av bestämmelserna om

kommuner och landsting i denna lag, gäller dessa i tillämpliga

delar även för kommunalförbund. Lag (1997:550).

22 § När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som

det finns bestämmelser om i en särskild författning, skall den

författningens bestämmelser om kommuner eller landsting gälla

för förbundet.

Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser

om kommunalförbund för ett visst ändamål, skall de gälla i

stället för bestämmelserna i denna lag. Lag (1997:550).

23 § I ett kommunalförbund skall det som beslutande församling

finnas förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.

Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av

förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i

förbundsordningen.

Varje förbundsmedlem skall vara representerad i den beslutande

församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet

ersättare skall vara lika många som antalet ledamöter. Lag

(1997:550).

24 § Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en

kortare mandattid anges i förbundsordningen.

Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det då

val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, om inte annat

anges i förbundsordningen. Lag (1997:550).

25 § Den beslutande församlingen skall tillsätta en

förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med

förbundsdirektion, skall direktionen också vara

förbundsstyrelse.

Den beslutande församlingen skall tillsätta de organ som utöver

förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets

uppgifter. Lag (1997:550).

26 § En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett

kommunalförbund.

Uppsägningstiden skall vid utträde vara tre år, om inte kortare

tid anges i förbundsordningen. Lag (1997:550).

27 § För ett kommunalförbund skall det finnas en

förbundsordning med närmare bestämmelser om förbundet.

Förbundsordningen skall fastställas av förbundsmedlemmarnas

fullmäktige. Lag (1997:550).

28 § Förbundsordningen skall ange

1. kommunalförbundets namn och den ort där förbundet skall ha

sitt säte, förbundets medlemmar och ändamål,

2. förbundets organisation, organens befogenheter och inbördes

förhållanden samt om interimsorgan får inrättas och om

förbundsstyrelsen skall få vara ställföreträdare för

förbundsfullmäktige,

3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande

församlingen och hur förbundsmedlemmarna skall vara

representerade samt mandattiden i de fall som anges i 24 §,

4. antalet revisorer och revisorsersättare och deras mandattid,

5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt och

vilken av förbundsmedlemmarna som skall utse revisorer och

revisorsersättare,

6. om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i den

beslutande församlingen,

7. om det för beslut skall krävas kvalificerad majoritet i den

beslutande församlingen och för vilka ärenden detta skall

gälla,

8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är

ledamot i den beslutande församlingen skall ha sådan

yttranderätt som anges i 5 kap. 21 §,

9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är

ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan

nämnd skall ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 23 §,

10. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden

skall anslås,

11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och

skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan

medlemmarna,

12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets

ekonomi och verksamhet,

13. föreskrifter om förbundets budgetprocess,

14. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,

15. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets

likvidation och upplösning samt grunderna för skifte av

förbundets behållna tillgångar när förbundet upplöses,

16. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess

medlemmar, samt

17. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till

ledamöterna och ersättarna i den beslutande församlingen samt i

fråga om förbund med förbundsdirektion till revisorerna och

revisorsersättarna. Lag (1997:550).

Kommunala arkiv

29 § Föreskrifter om kommunala arkiv finns i arkivlagen

(1990:782). Lag (1997:550).

 

KOMMUNALLAGEN 4-5 KAPITLET

KOMMUNALLAGEN 6-7 KAPITLET

KOMMUNALLAGEN 8-10 KAPITLET

Information och lagar om Sveriges statsskick

 

 

 


Last updated at 2003.01.18