3 kap. Riksdagen
1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid
sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna
att avge särskild personröst.
Riksdagen består av en kammare med trehundrafyrtionio
ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare. Lag
(1994:1469).
2 § Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk
medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket.
Den som icke har uppnått aderton års ålder senast på valdagen
har ej rösträtt.
Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger
avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd. Lag
(1994:1483).
3 § Ordinarie val till riksdagen förrättas vart fjärde år. Lag
(1994:1469).
4 § Regeringen får förordna om extra val till riksdagen mellan
ordinarie val. Extra val hålles inom tre månader efter
förordnandet.
Efter val till riksdagen får regeringen icke förordna om extra
val förrän tre månader har förflutit från den nyvalda
riksdagens första sammanträde. Ej heller får regeringen
förordna om extra val under tid då dess ledamöter, efter det
att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar i
avbidan på att ny regering skall tillträda.
Bestämmelser om extra val i visst fall finns i
6 kap. 3 §.
5 § Nyvald riksdag samlas på femtonde dagen efter valdagen,
dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har
kungjorts.
Varje val gäller för tiden från det att den
nyvalda riksdagen
har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen
samlas. Denna tid är riksdagens valperiod.
6 § För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.
Mandaten i riksdagen utgöres av trehundratio fasta
valkretsmandat och trettionio utjämningsmandat.
De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på
grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet
röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade i
hela riket. Fördelningen fastställes för fyra år i sänder. Lag
(1994:1469).
7 § Mandaten fördelas mellan partier. Med parti avses varje
sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val
under särskild beteckning.
Endast parti som har fått minst fyra procent av rösterna i hela
riket är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten.
Parti som har fått färre röster deltager dock i fördelningen av
de fasta valkretsmandaten i valkrets, där partiet har fått
minst tolv procent av rösterna.
8 § De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets
proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i
valkretsen.
Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att
fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de
fasta valkretsmandat som har tillfallit parti med mindre än
fyra procent av rösterna, blir proportionell mot de i
fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket. Har
parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit
flera mandat än som motsvarar den proportionella
representationen i riksdagen för partiet, bortses vid
fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta
valkretsmandat det har erhållit. Sedan utjämningsmandaten har
fördelats mellan partierna, tillföres de valkretsar.
Vid mandatfördelningen mellan partierna användes
uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4.
9 § För varje mandat som ett parti har erhållit utses en
riksdagsledamot samt ersättare för honom.
10 § Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara
ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot. Lag
(1988:1443).
11 § Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen
utsedd valprövningsnämnd. Den som har valts till
riksdagsledamot utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet
har överklagats. Ändras valet, intager ny ledamot sin plats så
snart ändringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot äger
motsvarande tillämpning på ersättare.
Valprövningsnämnden består av ordförande, som skall vara eller
ha varit ordinarie domare och som ej får tillhöra riksdagen,
och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljes efter varje
ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för tiden
till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden väljes
särskilt. Nämndens beslut får ej överklagas.
12 § Ytterligare bestämmelser i de ämnen som angives i 2-11 §§
samt om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas
i riksdagsordningen eller annan lag.
4 kap. Riksdagsarbetet
1 § Riksdagen sammanträder till riksmöte årligen. Riksmöte
hålles i Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen bestämmer
annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.
2 § Riksdagen utser inom sig för varje valperiod en talman samt
en förste, en andre och en tredje vice talman.
3 § Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad
som närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga
om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är
bestämt i denna regeringsform.
Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett
konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser
i riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen eller
riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annat
är bestämt i denna regeringsform. Lag (1994:1470).
4 § När ärende skall avgöras i kammaren, får varje
riksdagsledamot och varje statsråd yttra sig i enlighet med vad
som närmare angives i riksdagsordningen. Bestämmelser om jäv
finns i riksdagsordningen.
5 § Vid omröstning i riksdagen gäller som riksdagens beslut den
mening varom mer än hälften av de röstande förenar sig, om ej
annat särskilt angives i denna regeringsform eller, beträffande
frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i huvudbestämmelse
i riksdagsordningen. Om förfarandet vid lika röstetal finns
bestämmelser i riksdagsordningen.
6 § Riksdagsledamot och ersättare får fullgöra uppdrag som
ledamot utan hinder av tjänsteuppgift eller annan sådan
förpliktelse som åligger honom.
7 § Riksdagsledamot eller ersättare får icke lämna sitt uppdrag
utan riksdagens medgivande.
När det finns anledning till det, skall Valprövningsnämnden
självmant pröva om ledamot eller ersättare är behörig enligt 3
kap. 10 §. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt
uppdrag.
Ledamot eller ersättare får i annat fall än som avses i andra
stycket skiljas från uppdraget endast om han genom brott har
visat sig uppenbarligen olämplig för uppdraget. Beslut härom
fattas av domstol.
8 § Ingen får väcka talan mot den som utövar eller har utövat
uppdrag som riksdagsledamot eller beröva honom friheten eller
hindra honom att resa inom riket på grund av hans yttranden
eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att
riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst fem
sjättedelar av de röstande har förenat sig.
Misstänkes riksdagsledamot för brott i annat fall, skall
bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning
tillämpas endast om han erkänner brottet eller har tagits på
bar gärning eller fråga är om brott för vilket ej är
föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
9 § Under tid då riksdagsledamot är riksdagens talman eller
tillhör regeringen utövas hans uppdrag som riksdagsledamot av
ersättare. Riksdagen kan i riksdagsordningen föreskriva att
ersättare skall träda i riksdagsledamots ställe när denne är
ledig.
Bestämmelserna i 6 § och 8 § första stycket om skydd för
utövandet av uppdrag som riksdagsledamot gäller även talmannen
och hans uppdrag.
För ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller
bestämmelserna om ledamot.
10 § Ytterligare bestämmelser om riksdagsarbetet meddelas i
riksdagsordningen.
5 kap. Statschefen
1 § Statschefen hålles av statsministern underrättad om rikets
angelägenheter. När så erfordras sammanträder regeringen i
konselj under statschefens ordförandeskap.
2 § Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk
medborgare och har fyllt aderton år. Han får icke samtidigt
vara statsråd eller utöva uppdrag såsom talman eller
riksdagsledamot.
Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser
utrikes. Lag (1994:1469).
3 § Är konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak
hindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande
tronföljd medlem avkonungahuset, som ej är hindrad, för att såsom tillfällig
riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter.
4 § Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en
riksföreståndare att fullgöra statschefens uppgifter tills
vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice riksföreståndare.
Detsamma gäller, om konungen dör eller avgår
och tronföljaren
ännu ej har fyllt aderton år. Lag
(1994:1469).
5 § Har konungen under sex månader utan avbrott varit hindrad
att fullgöra sina uppgifter eller underlåtit att fullgöra dem,
skall regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen
bestämmer, om konungen skall anses ha avgått.
6 § Riksdagen kan utse någon att efter regeringens förordnande
tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när ingen med
behörighet enligt 3 eller 4 § kan
tjänstgöra.
Talmannen eller, vid förfall för honom, vice talman tjänstgör
efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare,
när ingen annan behörig kan tjänstgöra.
7 § Konungen kan ej åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare
kan ej åtalas för sina gärningar som statschef.
6 kap. Regeringen
1 § Regeringen består av statsministern och
övriga statsråd.
Statsministern utses i den ordning som angives i 2-4 §§.
Statsministern tillsätter övriga statsråd.
2 § När statsminister skall utses, kallar talmannen företrädare
för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen
överlägger med vice talmännen och avgiver sedan förslag till
riksdagen.
Riksdagen skall senast på fjärde dagen härefter, utan beredning
i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Röstar mer än
hälften av riksdagens ledamöter mot förslaget, är det
förkastat. I annat fall är det godkänt.
3 § Förkastar riksdagen talmannens förslag, förfares på nytt
enligt 2 §. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens
förslag, skall förfarandet för utseende av statsminister
avbrytas och återupptagas först sedan val till riksdagen har
hållits. Om ej ordinarie val ändå skall hållas inom tre
månader, skall extra val förrättas inom samma tid.
4 § När riksdagen har godkänt förslag om ny statsminister,
anmäler denne så snart det kan ske de av honom utsedda
statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid
en särskild konselj inför statschefen eller, vid förfall för
denne, inför talmannen. Talmannen kallas alltid till konseljen.
Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens
vägnar.
5 § Förklarar riksdagen att statsministern eller annat statsråd
icke åtnjuter riksdagens förtroende, skall talmannen entlediga
statsrådet. Kan regeringen förordna om extra val till
riksdagen, skall dock beslut om entledigande ej meddelas om
regeringen inom en vecka från misstroendeförklaringen förordnar
om extra val.
6 § Statsråd skall entledigas om han begär det, statsministern
av talmannen och annat statsråd av statsministern.
Statsministern får även i annat fall entlediga annat statsråd.
7 § Om statsministern entledigas eller dör, skall talmannen
entlediga övriga statsråd.
8 § Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller
de sina befattningar till dess ny regering har tillträtt. Har
annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran,
uppehåller han sin befattning till dess efterträdare har
tillträtt, om statsministern begär det.
9 § Endast den får vara statsråd som är svensk medborgare sedan
minst tio år.
Statsråd får icke utöva allmän eller enskild tjänst. Han får ej
heller inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba
förtroendet för honom.
10 § Vid förfall för talmannen övertager vice talman de
uppgifter som enligt detta kapitel ankommer på talmannen.
7 kap. Regeringsarbetet
1 § För beredning av regeringsärenden skall finnas ett
regeringskansli. I detta ingår departement för skilda
verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan
departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för
departementen.
2 § Vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga
upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. I
den omfattning som behövs skall tillfälle lämnas
sammanslutningar och enskilda att yttra sig.
3 § Regeringsärenden avgörs av regeringen vid
regeringssammanträde. Regeringsärenden som gäller
verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller
särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som
angives i lag, under statsministerns överinseende avgöras av
chefen för det departement till vilket ärendena hör.
4 § Statsministern kallar övriga statsråd till
regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst
fem statsråd skall deltaga i regeringssammanträde.
5 § Departementschef är vid regeringssammanträde föredragande i
ärende som hör till hans departement. Statsministern kan dock
förordna att ärende eller grupp av ärenden, som hör till visst
departement, skall föredragas av annat statsråd än
departementschefen.
6 § Vid regeringssammanträde föres protokoll. Skiljaktig mening
skall antecknas i protokollet.
7 § Författningar, förslag till riksdagen och andra
expeditioner av regeringens beslut skall för att bliva gällande
skrivas under av statsministern eller annat statsråd på
regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning
föreskriva att tjänsteman i särskilda fall får skriva under
expedition.
8 § Statsministern kan utse ett av de övriga statsråden att i
egenskap av ställföreträdare vid förfall för statsministern
fullgöra hans uppgifter. Har statsministern ej utsett
ställföreträdare eller har också denne förfall, övertages
statsministerns uppgifter i stället av det av de tjänstgörande
statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller
flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem
företräde.
REGERINGSFORMEN 10-13 KAPITLET
Information och lagar om Sveriges statsskick
