SVENSKA ADELNS HISTORIA

Man kan säga att det var under 1200-talet  som den svenska adelns historia började . Stormännen började vid den tiden att samarbeta med kungahusen och fungera som rådgivare till dem.
Den svenska adelns tillkomst  brukar räknas från 1280, då kung Magnus Ladulås utfärdade Alsnö stadga .
Alsnö stadga innebar de som fullgjorde  väpnad rusttjänst tillhäst  gavs skattefrihet och därför kallades frälset.
Jordinnehav och krigstjänst var de krav som  ursprungligen ställdes för att få adelskap.

Magnus Erikssons landslag 1347 påbjöd en viss rangordning inom frälset, såsom rådsherrar, riddare och svenner, men fortfarande kunde bönder vinna inträde i frälset genom att göra rusttjänst.
 

Eriks XIV utsåg 1561 grevar och friherrar för första gången i Sverige.

År 1569 utfärdade Johan III adelsprivilegier som stadgade att berättigande till adelskap var födsel inom adlig ätt eller adelsbrev utfärdat av kungen.

År 1617 fick adeln nya privilegier som till exempel ensamrätt till alla högre ämbeten och mer skattefrihet. Samtidigt fick adeln lova att stå i kungens tjänst.
Riddarhuset inrättades 1625. Gustav II Adolf införde riddarhusförordningen där adeln fick ställning som ett slutet stånd.
Antalet  adelsätter ökade  från 239 stycken år 1632 till 767 stycken år 1654.

Alla ätter måste introduceras i riddarhuset från och med 1625. Tre riddarklasser infördes. Den första var herreklassen med grevarna och friherrarna. Den andra var de ätter som hade riksrådsvärdighet med ej betitlats. Den tredje var Svenneklassen som omfattade resten av adeln. Varje klass hade en röst när beslut skulle fattas.
I sammankomsterna i riddarhuset fick enbart huvudmännen, en från varje ätt, deltaga. Från år 1723 utsågs huvudmannen i en ätt med den främste manlige medlemmen och hans efterkommande.

Det var bara monarken som hade rätt att dela ut nya adelskap. Adeln hade stor politsk makt ,men det var högadeln som hade mest inflytande.Efter 1719 avskaffades klasserna bland adeln varvid lågadeln förstärkte sin position. Gustav III återinförde klasserna 1778. Från 1809 fick alla stånden rätt att inneha höga ämbeten.

Fyraståndsriksdagen upphörde 1865 och därmed upphörde adeln politiska ställning.
Från och med år 1809 fick kungen enbart rätt att dela ut adelskap till en person och dennes efterkommande enligt primogenitur och inte till en hel ätt.

Ingen person har adlats i Sverige sedan 1902 då Sven Hedin adlades och man kan inte sedan den nya regeringsformen kom 1974 adlas numera.

Förteckning i nummerordning över de svenska adelsätter som är bosatta i Sverige

Allmän information om adel i världen

  Last updated at 2002.11.07